Historia
Laxede kraftverk ligger nedanför Edeforsen. Namnet Edefors avslöjar att området har trafikerats redan för länge sedan. En ed är nämligen en transportsträcka där man drog båten på land. Mellan 1660-1702 fraktades silver regelmässigt på forsen från silvergruvorna i Sarek via smältverk i Kvikkjokk till Luleå hamn.
Den första historieskrivningen från Laxholmen återfinns från medeltiden. Då hade kyrkan, fogden över Hälsingland samt två rika stormän fått rätten till all lax i Lule älv genom en överlåtelse från kungen år 1327. Laxen som fångas i Edeforsen finansierade både Gammelstads kyrka och Uppsala universitet under 1470-talet. Vid mitten av 1500-talet delas fiskerätten i Lule älv av kyrkan och Kronan men genom protestantismen lyckades kung Gustav Vasa återigen få hela rätten till fisket. En period efter Vasas tid vid tronen, på 1620-talet bestämdes att allt Kronofiske skulle doneras till grundandet av Luleå stad. Något som 200 år senare resulterade i att staden förvärvade frälsefisket och blev ensam ägare till Edefors laxfiske.
Flera hundra år senare, under 1920-talet blomstrade fortfarande laxfisket i Edeforsen. Då kunde en arrendator få mer än 200 kg lax med en medelvikt av tio kg på en dag. Fisket påverkas tydligt av dammbygget i Suorva men den största förändringen skedde under 1960-talet då Luleå stad sålde sina fiskeegendomar till Vattenfall som sedan byggde Laxede kraftverk och därmed avslutar en 600-årig fisketradition i Edeforsen.
Kraftverkets maskinhall ligger ovan jord och var till en början försedd med två aggregat med en sammanlagd effekt på 116 MW, med utrymme för ytterligare ett som senare kom att byggas under 1980-talet. Turbinerna är av kaplantyp med vertikal axel och spiral av betong. Dammen byggdes nedströms den gamla landsvägsbron, som senare kom att hamna under vatten. En ny bro byggdes 500 meter uppströms den gamla och vid anläggningen byggdes även en 122 meter lång flottningsränna som kunde frakta 10 000 - 24 000 stockar per timme .
När kraftstationen i Laxede byggdes var det för att tillgodose ett nationellt växande behov av elektricitet då de lokala behoven för länge sedan var tillgodosedda. En ytterligare orsak var sysselsättningsbehovet, man ville därför från Arbetsmarknadsstyrelsen håll starta bygget innan vattendomstolen gett klartecken, något som inte var aktuellt för Vattenfall som lärt sig den hårda vägen efter rivstarten med bygget i Porsi som blev en kostsam historia.
Laxede är ett resultat av Vattenfalls enorma bygglust och på några sommarmånader hade anläggarna flyttat in med en liten stad av anläggarbaracker, skogen hade fällts, schaktbladen hade ändrat på strandkonturer och turisthotellet stängdes. Det före detta turisthotellet stod på platsen för det nya anläggarsamhället. Hotellet var en stor tvåvåningsbyggnad, ursprungligen byggd som huvudkontor till bygget av den Engelska kanalen (1864-66). Hotellbyggnaden blev genom tillbyggnad både mäss och huvudkontor för Vattenfalls arbetare vid Laxede kraftstation. I närheten byggdes även 28 hus avsedda som familjebostäder med lägenheter om två till fem rum och kök samt ett egnahem. På platsen fanns även tio ungkarlsbostäder för 290 arbetare. Samhället kom dock att försvinna snabbt efter att arbetet med kraftstationen avslutats och turisthotellet köptes upp av dåvarande Harads kommun, idag Bodens kommun. Turisthotellet brann ner 1989 och återuppbyggdes inte efter det.
För den permanenta bosättningen uppfördes två hus med en lägenhet på tre rum och kök samt ett hus med en lägenhet på tre rum och kök plus överliggningsrum. Åtta byggnader uppfördes för samhällsservis, däribland folkets hus, affär och tjänstemannamäss.
Bilder
Alla bilder här nedanför är en del av kraftverkets historia. Samtliga bilder är rättighetsskyddade. Du får använda bilderna för personligt bruk men bilderna får ej användas i kommersiella sammanhang eller i trycksaker utan vårt tillstånd. Klicka på bilderna för att förstora dem.
Berättelser
Här kan du ta del av andras berättelser om kraftverket. Och har du en egen berättelse så dela gärna med dig av den. Oavsett om du vill att den ska publiceras på webbplatsen eller inte, så är vi intresserade att höra din historia.
Har du en egen berättelse om kraftverket eller livet kring älven?
Skicka in din berättelse