Seitevare

Seitevare är byggd i Lilla Luleälvens biflod, Blackälven. Kraftverket ligger 8 mil nordväst om Jokkmokk och är det nordligaste kraftverket i Lilla Luleälven. Platsen var och är ett riktigt kallhål likt Ritsem, Suorva och Vietas, men Seitevare toppar ändå listan av ogästvänligt klimat. Platsen har områden med permafrost vilket betyder att frost bildas under tundran där markens yttemperatur ligger under noll grader.

Omkring en halv kilometer nedströms Savvonselet bildade Blackälven ett näst intill lodrätt fall med en front på ca 50 meter och en höjd på ca sju till åtta meter. Fallets samiska namn var Passekårtje (det heliga fallet) och platsen var en berömd samisk offerplats. I fallet sköt en klippa ut som var likt ett kraftigt mansansikte. Där stannade samerna för att offra den vita renen till naturgudarna.

Seitevare kraftverk byggdes tvärs över Blackälvens djupa dalgång. Nedanför dammläget har sex km av den huvudsakliga älven torrlagts och platsen är beläget inom lågfjällområde och faller huvudsakligen under barrskogsgränsen. Innan regleringen var marken intill älven i huvudsak hedartad skogsmark, i övrigt ganska risig med inslag av myr.

Seitevare har Luleälvens näst största stenfyllningsdamm. Med sina 106 meter i höjd och 1,5 km i längd dämmer den upp sjön Tjaktjajaure. I regleringen ingick förutom Tjaktjajaure även sjöarna Snärak, Keddek och Rittak som tillsammans bildar ett vattenmagasin på 1650 miljoner m³. Uppemot 6000 hektar mark kom att dämmas över i samband med regleringen därbland Rittakdalens tallurskog i Sareks nationalpark.

Den ursprungliga planen var att installera två turbiner i kraftverket, men med en ny rekordstor turbin på 225 MW räckte det med en. På så vis kunde man hålla nere maskinhallens storlek som ligger nedsprängt 175 meter under mark. Till följd av den djupa sprängningen kan kraftverket utnyttja en fallhöjd på 182 meter.

I september 1968 invigdes kraftverket tillsammans med Letsi kraftverk. Under invigningen sammanfattade dåvarande landshövdingen Ragnar Lassinantti Lule älvs elproduktion som en enorm gåva till Sveriges folk. Om konflikten mellan naturresurser och miljö sa han: ”Vi är helt införstådda med att våra stora ödemarker kan på samma sätt som malmen och vattenkraften i morgondagens samhälle bli en verklig nationalrikedom i förtid, och detta manar till varsamhet med exploateringen av denna förmögenhet.”

Vattenfalls generaldirektör ville också föra fram sin talan under invigningen, ”Luleälvsområdet är en gränslöst rikt begåvad älvdal. Den ger människan både elkraft och orörda vildmarker. Den billiga elkraften har en icke oväsentlig betydelse för det svenska näringslivet. Samtidigt ger älvdalen ett ofantligt, orört, för Västeuropa helt enastående fjäll-, sjö-, och vildmarksområde, även efter det att vi byggt planerade stationer som Parki, Akkats och Ritsem.”

När kraftverket i Seitevare skulle byggas bedömdes det inte lämpligt att familjer skulle bosätta sig så långt upp i fjällvärlden. Därför togs beslutet om att uppföra ett centralt bostadsområde, dit personal kunde pendla. Det var naturligt att bostadsområdet skulle placeras i anslutning till Jokkmokk. Resultatet blev ett område strax öster om tätorten, även benämnt ”galgbacken”. Namnet kom av att platsen tidigare tjänat som kommunens avrättningsplats men kunde uppenbarligen inte leva kvar utan kom istället att kallas för Nyborg. Vattenfall arrenderade marken av Jokkmokks kommun och i avtalet från 1963 tilläts Vattenfall arrendera marken utan kostnad mot att företaget skulle återlämna platsen utan ersättning för infrastruktur så som vägar, vatten och avlopp.

På området Nyborg uppfördes 33 familjebostäder och ett fåtal egnahem. Där bodde såväl arbetare från Seitevare, Vietas och Ritsem som veckopendlade, samt arbetare från Akkats, Ligga och Harsprånget dit man dagpendlade. I början av 1980-talet var i stort sett alla byggen genomförda och behovet av bostäder minskade. Kommunen meddelade då att man ville återfå området för att bebygga det med hyreshus, varefter det succesivt återlämnades av Vattenfall.

Här kan du ta del av andras berättelser om kraftverket. Och har du en egen berättelse så dela gärna med dig av den. Oavsett om du vill att den ska publiceras på webbplatsen eller inte, så är vi intresserade att höra din historia.

Andra berättelser