Porjus

År 1910 beslutade riksdagen om att bygga ett vattenkraftverk i Porjus. Kraftverket skulle byggas för att elektrifiera malmbanan. Det skulle även testas om elloken hade en framtid i Sverige, något som kom att bli en succé.

Det första problemet som uppstod i samband med byggnationen var transportfrågan. Porjus låg i väglöst land och närmaste järnväg låg i Gällivare, 5 mil bort. Järnvägen var på väg att byggas men kraftverksbygget kunde inte vänta på att den skulle bli klar. Därför fick arbetarna bära allt gods till bygget i Porjus från Gällivare. Sträckan var bitvis spångad men vandringen var tung, speciellt när lasten på ryggen oftast låg runt 50 kg, men kunde väga upp mot 100 kg. På detta vis bars över 5 ton utrustning genom skogar och myrar med en lön på 50 öre kilot för dem som bar.

Porjus kraftstation var den första i Sverige där maskinhallen var under jord, och då hela 50 meter. Det var på den tiden världens första stora underjordiska kraftverk, något som ledde till uppmärksamhet bland tekniker även utomlands. Kraftverkets ursprungliga damm var landets största när den byggdes. Arbetet började i slutet av 1914 och kom att fortskrida i perioder med större och mindre intensitet fram till 1924.

Porjus första byggnadsetapp stod klar 1915, då med fyra aggregat. Mellan 1917 – 1920 togs två nya aggregat i drift och 1927-31 ytterligare ett. På 1940-talet kompletterades byggnaden med ytterligare två aggregat. Den omtalade ställverksbyggnaden, även kallad "Templet i ödemarken", har en monumental utformning med en sockel av granit, fasad av rött regel och ett torn med en gyllene krona. Porjus speglar kraftverksindustrins tidiga glansfulla skede men också nybyggarsamhällets villkor. Interiören utformades likaså med omsorg och fick vackra detaljer som manöverpulpet och instrumentpanel i marmor. Byggnaden ritades av Erik Josephsson (1864-1929).

Tekniken inom kraftverksutvinning gick snabbt framåt och efter två utbyggnationer av Porjus gamla kraftverk ersattes den 1975 av ett nytt verk som placerades några hundra meter uppströms älven. Det nya kraftverket som byggts hade nya avloppstunnlar och en ny stenfyllnadsdam. De två stora aggregaten har en total effekt på 465 MW vilket är tio gånger mer än det gamla kraftverket kunde generera. Med den effekten blir också Porjus Sveriges tredje största vattenkraftverk. Kraftverkets maskinsal ligger 30 meter under markninvå.

Porjus samhälle tillkom i samband med kraftverksbygget och bostäderna uppfördes av kraftbolaget. Stadsplanen från 1917 är Sveriges mest konsekvent genomförda och kraftverkssamhället präglades av funktionsseparering och trädgårdideal. Samhället i Porjus blev mer permanent än vad Vattenfall räknat med, på grund av att Porjus blev bas för två kommande byggen, nämligen dammbygget i Suorva 1919-1923 samt bygget vid Harsprånget 1919-1922.

När det nya kraftverket i Porjus skulle byggas 1972-82 återuppstod samhället som ett byggarsamhälle under nästa 10 år och fungerade då också som bas för kompletteringsbygget vid Harsprånget.

Här kan du ta del av andras berättelser om kraftverket. Och har du en egen berättelse så dela gärna med dig av den. Oavsett om du vill att den ska publiceras på webbplatsen eller inte, så är vi intresserade att höra din historia.

Andra berättelser