Jylhämä

Av vattenkraften i Ule älv hade år 1946 bara Merikoski och Pyhäkoski börjat byggas.  Finland led av efterkrigstidens elbrist och därför var det bråttom att bygga nya kraftverk.  Det hade beslutats att Niskakoski vattenfall, som ligger i det nuvarande området Vaala, skulle delas mellan två kraftverk.  I den övre delen av forsen skulle Jylhämä kraftverk byggas och den nedre delen av forsen skulle tas till vara genom Nuojua kraftverk. [1]

Det var meningen att Jylhämä också skulle fungera som regleringsdamm för Ule träsk.  Då skulle uppströmsvattenytan för kraftverket vara i nivå med vattenytan på Ule träsk.  Den övre gränsen för regleringen av Ule träsk reglerades till 123,2 meter över havet. [2]

Jylhämä började byggas sommaren 1946.  Kraftverket byggdes mitt i ödemarken för i området fanns inte ordentliga vägar eller byggnader.  De första 18 månaderna gick också till att uppföra ett modernt byggnadssamhälle.  För att trygga tillgången på trävaror hade Oulujoki Osakeyhtiö köpt Vaala såg. [3]

De största utmaningarna med att bygga Jylhämä hörde samman med jordschaktnings- och bergbrytningsarbeten. Under åren efter kriget fanns det inte maskiner att tillgå, varför arbetet i stor utsträckning gjordes för hand.  Situationen underlättades 1948.  Efter detta kunde jordschaktningsarbeten utföras med maskin. [4] Den totala mängden massa vid byggandet av jorddammarna och kanalernas schaktningsarbeten var totalt nästan 1,5 miljoner kubik.  Detta betyder att Jylhämä en gång i tiden var det största jordschaktningsarbetet i Finland efter Imatra.  Det var som bäst över två tusen män och tiotals maskiner som arbetade med byggnadsprojektet.  Markbyggnadsarbetena blev färdiga på knappt tre år. [5]

Samtidigt med jordschaktningsarbetena framskred kraftstationen och betongdammen försedd med bräddavlopp.  Arbetet underlättades av en betongstation som uppförts på sydsidan om kraftstationen.  Kraftverket med smala trådliknande fönster och putsad fasad gjordes med betongstomme.  Turbinerna hade redan tidigare beställts från Tampella och generatorerna från schweiziska Oerlikon. Det första maskineriet kopplades till elnätet 19.6.1950, det andra 3.12.1950 och det tredje 30.12.1951. [6]

[1] Mauri Kuuskoski, Pekka Salminen, Jouko Vahtola, Paavo Vasala. Vesivoimaa Oulujoesta 50 vuotta: sähkölla eteenpäin. Oulu: Oulujoki Oy, 1991, 27

[2] Matti Enbuske. Pohjois-Pohjanmaan ympäristöhistoria. Oulu: Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskus ympäristö ja luonnonvarat -vastuualue, 2010, 315

[3] Mauri Kuuskoski, Pekka Salminen, Jouko Vahtola, Paavo Vasala. Vesivoimaa Oulujoesta 50 vuotta: sähkölla eteenpäin. Oulu: Oulujoki Oy, 1991, 28

[4] Matti Enbuske. Pohjois-Pohjanmaan ympäristöhistoria. Oulu: Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskus ympäristö ja luonnonvarat -vastuualue, 2010, 316

[5] Mauri Kuuskoski, Pekka Salminen, Jouko Vahtola, Paavo Vasala. Vesivoimaa Oulujoesta 50 vuotta: sähkölla eteenpäin. Oulu: Oulujoki Oy, 1991, 35

[6] Ibid, 36

Tekniska uppgifter

Ägare:  Fortum Heath and Power

Byggande:  1946-1951

Planerare:  Aarne Ervi, arkitekt

Kapacitet:  55 MW fallhöjd 11-14 m

Kraftverket:  In-situ gjuten betongstomme, putsad fasad, trådaktiga fönster

Speciellt: Jylhämä friluftsmuseum, Uutela gård

Status: RKY (Byggd kulturmiljö av riksintresse - RKY 2009: Kraftverk i Ule älv och Sotkamostråten), Delgeneralplan, Docomomo-objekt [7]

[7] Veli-Pekka Huhmo. Oulujoen vesistön voimalaitosarkkitehtuuria. Oulu: Humanpolis Oy, 2017, 78

Bostadsområde

I Jylhämä finns ett stort bostadsområde med trä- och stenhus från 1940-1970-talen.

Här kan du ta del av andras berättelser om kraftverket. Och har du en egen berättelse så dela gärna med dig av den. Oavsett om du vill att den ska publiceras på webbplatsen eller inte, så är vi intresserade att höra din historia.

Andra berättelser