Merikoski

Innan kraftverket byggdes utnyttjades Merikoski för laxfiske och rutt för tjärtransport.  I forsen fanns det också en dragkanal för tjärbåtar.  Planeringen av kraftverket ha en lång historia, för redan i Tuira detaljplan från år 1914 av Bertel Jung, var ett område vid älvens strand reserverat för Merikoski kraftverk och kanal. [1]

Den första verkliga kraftverksplanen upprättades år 1919.  Fiskeriförvaltningen motsatte sig projektet och hänvisade till 1902 års lag om vattenrätt.  Lagändringen som gjordes år 1939 möjliggjorde ändå att kraftverksprojektet kunde påbörjas och Merikoski markbyggnadsarbeten sattes igång redan hösten samma år.  Vinterkriget satte stopp för arbetet men byggandet fortsatta under mellanfreden sommaren 1940. [2]

Bakom byggandet av kraftverket fanns ekonomiska orsaker, för Merikoski räknades producera rikligt med el, över Uleåborgs eget behov.  Överflödig elektricitet kunde säljas till andra platser i Uleåborgs län och på så vis försäkrades kraftverkets ekonomiska lönsamhet.  Den viktigaste målsättningen var ändå att få mer industri till Uleåborgsregionen tack vare en stabil elproduktion. [3]

År 1942 ordnades en arkitekttävling om uppförande av kraftverket och Bertel Strömmer vann tävlingen.  Kraftstationen med betongstomme planerad av Strömmer stod slutligen färdig 1948. [4] Samma år blev även tvärdammen som var avsedd för reglering  av vattenreservoaren försedd med bräddavlopp och den långa lamelldammen som delade älven färdiga[5]. Kraftverkets första maskineri startades i maj 1948, det andra samma år och det tredje 1954. 

Detaljplanen för Koskikeskus och Toivoniemi bostadsområde genomfördes baserat på den utredningsplan som Alvar Aalto upprättade åren 1942-1943. Detaljplanen fastställdes 1949.  Uleåborgs första stadsarkitekt Martti Heikura planerade en del av tornhusen, läktarna på idrottsplanen på Raatinsaari och simhallen. [6]

Kraftverket som fungerade med full effekt producerade bokföringsmässigt överskott genast från det första året.  År 1953 blev det sammanlagt 100 685 mark i överskott, vilket är cirka 3 miljoner euro i dagens penningvärde.  Förutom elektricitet ökade alltså Merikoski Uleåborg stads välstånd. [7]

[1] http://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=2081

[2] Matti Enbuske. Pohjois-Pohjanmaan ympäristöhistoria. Oulu: Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskus ympäristö ja luonnonvarat -vastuualue, 2010, 313

[3] Matti Enbuske. Pohjois-Pohjanmaan ympäristöhistoria. Oulu: Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskus ympäristö ja luonnonvarat -vastuualue, 2010, 314

[4] http://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=2081

[5] Matti Enbuske. Pohjois-Pohjanmaan ympäristöhistoria. Oulu: Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskus ympäristö ja luonnonvarat -vastuualue, 2010, 313

[6] http://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=2081

[7] Matti Enbuske. Pohjois-Pohjanmaan ympäristöhistoria. Oulu: Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskus ympäristö ja luonnonvarat -vastuualue, 2010, 315

Tekniska uppgifter

Ägare:  Oulun Energia Oy

Byggande: 1939-1948, maskinerier i bruk 1954

Planerare: Bertel Strömmer, arkitekt

Kapacitet: 40 MW, fallhöjd 11 m

Kraftstation: Betongstomme, murad och putsad

Speciellt: En del av Uleåborgs Koskikeskus, en lång sidodamm som delar älven

Status: Detaljplan, RKY (Byggd kulturmiljö av riksintresse - RKY 2009: Kraftverk i Ule älv och Sotkamostråten) [8]

[8] Veli-Pekka Huhmo. Oulujoen vesistön voimalaitosarkkitehtuuria. Oulu: Humanpolis Oy, 2017, 74

Här kan du ta del av andras berättelser om kraftverket. Och har du en egen berättelse så dela gärna med dig av den. Oavsett om du vill att den ska publiceras på webbplatsen eller inte, så är vi intresserade att höra din historia.

Andra berättelser