Ule älv - VekuVaku

Kulturarv

Kulturarvet har ett brett och varierat innehållsspektrum. Det kan vara påtagligt eller immateriellt, platsbundet eller icke-platsbundet. Oftast är det en mångsidig kombination av alla dessa funktioner. I de flesta fall innebär kulturarv en förståelse som delas av många aktörer eller människor.

Ett av målen med projektet Vattenkraftens kulturarv är att höja betydelsen - konkret och immateriell - av vattenkraftsbyggande för gemensam övervägande.Vattenkraftens kulturarv kan vara en källa till delade minnen, förståelse, identitet, enhet och kreativitet.

Kulturmiljöer av riksintresse

Ule älvs vattendragens kraftverk och deras bostadsområden samt Kajanalands vattenkvarnar är byggda kulturmiljöer av riksintresse i Finland (RKY). [1]

Valtakunnallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt tulee huomioida alueidenkäytön suunnittelun - esimerkiksi yleis- ja asemakaavoituksen - lähtökohtana. Ympäristöjen rakenne, kylä- ja kaupunkikuva pyritään turvaamaan ja alueilla jo olevia rakennuksia ja ympäristöjä pyritään säilyttämään. Lisäksi tavoitteena on mahdollisen täydennysrakentamisen ja muiden muutosten sopeuttaminen kulttuuriympäristön ominaisluonteeseen ja erityispiirteisiin. Säilyttämisen ja muutosten laajuus ja sisältö ratkaistaan kaavoituksella. [2]

Ule älvs vattendragens kraftverk och deras bostadsområden samt Kajanalands vattenkvarnar har behandlats vid planläggning på landskapsnivå i Norra Österbotten [3] och Kajanaland [4].

Värdefulla kulturmiljöer har blivit en del av kommunernas general- och detaljplanläggning. Till exempel i detaljplanen av Leppiniemi i Muhos har avgränsningarna av områdena preciserats. Instruktioner för restaurering och konservering kompletterar planen. [5]

[1] http://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=1292 http://www.kulturmiljo.fi/read/asp/rsv_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=1293

[2]https://www.museovirasto.fi/fi/kulttuuriymparisto/rakennettu-kulttuuriymparisto/valtakunnallisesti-merkittavat-rakennetut-kulttuuriymparistot

[3] https://www.pohjois-pohjanmaa.fi/aluesuunnittelu/maakuntakaavoitus/2_vaihemaakuntakaava_lainvoimainen

[4] https://www.kainuunliitto.fi/kainuun-vaihemaakuntakaava-2030

[5]http://paikkatieto.sweco.fi/docs/muhos/asemakaava/leppiniemi/index.htmlhttp://paikkatieto.airix.fi/paikkatieto/muhos/ak/liitteet/95.pdf

Minnen och berättelser

Kraftverk och deras bostadsområden förknippas med mycket minne och berättelser som är immateriella kulturarv. Minnen delas på Facebook till exempel i grupperna Oulujoki Oy:n lapset, Leppiniemen lapset ystävineen, Jylhämä, Vintage Sotkamo och Vintage Suomussalmi.

Projektet Vattenkraftens kulturav intervjuar de som är involverade i byggandet av kraftverk och de som har vuxit upp i bostadsområden. Detta är en fortsättning på intervjuerna med byggare av Oulujoki Oy:s kraftverk och invånare i bostadsområden i början av 1990-talet, som genomfördes för boken Vesivoimaa Oulujoesta 50 vuotta. Intervjuerna arkiveras i Riksarkivet.

Gamla foton och filmer

Gamla Oulujoki och Emäjoki material - fotografier, bilder och filmer - inventerades och digitaliserades 2014-18. som en del av ramavtalet för Oulujoen vesistön puitesopimusta (OUMO). De innehåller bevis både under byggandet av kraftverken och före och efter byggandet. Det elektroniska materialet kan användas av kommunerna i vars område det finns kraftverk byggda av Oulujoki Oy.

Elektrotekniska museet och andra samlingar

Elektrotekniska museet, som ligger i kraftverket Pyhäkoski, presenterar byggandet av kraftverken i Ule älvs vattendrag från 1940- och 1960-talet. Museet innehåller artefakter och bilder av byggtidens jordbruk längs älvet och byggarbetsplatser såsom Pyhäkoski och Jylhämä. I museets huvudsal finns en omfattande samling fotografier från byggarbetsplatserna för alla kraftverk, konstruktionstidens föremål från maskin- och elverkstäderna och föremål relaterade till bland annat företagshälsovård. Bygghistorien introduceras också via dokumentärfilmer. Museet är öppet efter överenskommelse.

De avvecklade maskinerna och möblerna visas också i Merikoski och i Koivukoski kraftverk.

Mot internationellt erkännande

Oulujoki Oy:s kraftverk och tillhörande bostadsområden i Montta, Pyhäkoski, Pälli, Utanen, Nuojua, Jylhämä, Seitenoikea, Aittokoski och Ämmä, liksom Pikkarala transformatorstation, är ett av 90 framträdande moderna arkitekturs mästerverk i Finland, som Docomomo Suomi Finland ry har accepterat i sin list redan 1993. [1]

Vattenkraftsarvet som designats av arkitekten Aarne Ervi studerades 2005-06 i Ervi Oulujoella-projektet av Kajanalands NTM-centralen [2]. I projektet utarbetades bland annat instruktioner för reparation av fastighet i bostadsområden [3]

[1] http://docomomo.fi/kohteet/oulujoki-oyn-voimalat-yhdyskuntineen/

[2]https://www.ymparisto.fi/ervi

[3] http://paikkatieto.sweco.fi/docs/muhos/asemakaava/leppiniemi/index.html

... och världsarv

En preliminär undersökning av världsarvsvärdena i Ule älvs vattendrag slutfördes 2017 [1].

År 2018 föreslog Norra Österbottens och Kajanalands förbunder att kraftverksarkitekturen i Ule älvs vattendrag skulle ingå i den nationella arvslistan över världsarv. I slutet av november 2019 föreslog Museiverket andra kandidater till intentionsförteckningen över världsarvet. [2]

Arbetsgruppen för uppdatering av intentionsförteckningen över världsarvet skriver dock i sin rapport att ”Ule älvs vattenkraftsarkitektur är en fin, nationellt mycket viktig industriell helhet. I sin omfattning är den helt exceptionell på finsk skala. Men helhetens potential att visa sitt universella värde är för närvarande inte helt klar. ”

Enligt arbetsgruppen finns det potential i Ule älvs vattenkraftsarv. Men om helheten ska presenteras som en industrianläggning måste studien utvidgas till att omfatta ingenjörsvetenskap. Standardisering och konstruktionsteknik skulle kräva ytterligare forskning för att visa det speciella värdet av vattenkraftverk i Ule älv. Projektet Vattenskraftens kulturarv kommer att forska Ule älvs vattendragens kraftverkens roll i teknikens historia.

[1] https://docplayer.fi/63422003-Oulujoen-vesiston-voimalaitosarkkitehtuuri-esiselvitys-maailmanperintoarvoista-humanpolis-oy-veli-pekka-huhmo-1.html

[2]https://www.museovirasto.fi/fi/ajankohtaista/museovirasto-esittaa-kansalliseen-maailmanperintokohteiden-aieluetteloon-kahta-kohdetta

Källor

Beaktande av byggda kulturmiljöer av riksintresse vid planläggning och tillståndsförfarande, 2020. Miljöministeriet VN/7642/2020 VN/7642/2020-YM-1

https://www.ymparisto.fi/fi-FI/Ervi_Oulujoella/ (4.9.2020)

EUROOPAN NEUVOSTON PUITEYLEISSOPIMUS KULTTUURIPERINNÖN YHTEISKUNNALLISESTA MERKITYKSESTÄ . Faro, 27.10.2005

HE 87/2017 vp

Kaikkien yhteinen kulttuuriperintö Osallistumisen mallintaminen -hanke vv. 2018 – 2019 ICOMOSin Suomen osasto ry. 2020 Margaretha Ehrström ja Kirsti Kovanen piirrokset Tiina Rahja taitto Uula Neitola.

Anna Sivula. Mitä teollinen kulttuuriperintö on? Teollinen kulttuuriperintö saa arvonsa historiasta. 2014

Tapio Serenius. UNESCO:n Maailmanperintölistan kohteet - Verlan tehdasmiljöö Jaalassa - Japanin teollinen vallankumous Meiji-kaudella. 2016.

https://tekniikanmuseo.wordpress.com/2016/12/02/terveiset-tekniikan-alan-museopaivasta/ (26.8.2020)

Teollisuusperintöseura ry:n kotisivut http://www.teops.fi/ajankohtaista/ (26.8.2020)

YLEISSOPIMUS AINEETTOMAN KULTTUURIPERINNÖN SUOJELEMISESTA.

Yhdistyneiden Kansakuntien kasvatus-, tiede- ja kulttuurijärjestön, jäljempänä Unesco, yleiskokous kokoontuneena 32. istuntoonsa Pariisissa 29 päivästä syyskuuta 17 päivään lokakuuta 2003.